Till innehåll på sidan

Jo, tack, det råder vårväder. Varm sol en dag och kallt väder en annan. Precis som vårvädret har aktiemarknaderna haft sina tvära kast, men det räknas i fast valuta. De underliggande rörelserna på aktiemarknaden har varit små, och tvära kast har kommit från ränte- och valutarörelser. Det ser ut som att de globala penningpolitiska lättnaderna har lett till större obalanser på detta område än på aktiemarknaderna – och kommer säkert att så vara fallet framöver också.

Bortsett från återköp av egna aktier är aktiemarknaden inte så manipulerad. Centralbankernas olika åtgärder ger bättre tillgång till krediter och låg alternativavkastning från "säkra" statsobligationer i en värld där tillväxt och investeringar önskas. Men insatserna kan också leda till bubblor med värderingar som inte är rimliga över tid och som hindrar rimlig avkastning framöver.

Bra i ett historiskt perspektiv?

Det är viktigt att göra en avstämning ibland för att se hur det går med absoluta nyckeltal för aktievärdering. Det är också viktigt att blicka tillbaka för att om möjligt skörda visdom av historien. 

Det senare först. De senaste månaderna har varit intressanta. Världens börser toppade vintern 2000. Tre viktiga index har nu åter nått den tidens nominella nivåer: amerikanska Nasdaq, som var teknikaktiernas spekulativa epicentrum år 2000, brittiska Footsie och japanska Nikkei. Det verkar hittills inte som marknaderna, efter forna dagars standard, är övervärderade och inne på farligt område. Femton år av vinsttillväxt och flera nya intressanta företag har hjälpt mycket.

Så en avstämning av nyckeltalen. Vi har sett en kraftig omvärdering globalt, där USA hade en tydlig ledning med 18 gånger vinsten. Amerikanska aktier har rört sig väldigt lite under de senaste fyra månaderna, medan europeiska aktier har haft ett bra lyft. Mestadels eftersom de förstnämndas vinster har varit en besvikelse, medan de senare har bjudit på positiva överraskningar.

Värderingen i de tre huvudregionerna USA, Europa och Japan liknar gamla hoppresultat: 18-18,5-18. Det finns således inga regionala dissonanser att spåra. Tillväxtmarknadsaktier ligger betydligt under dessa nivåer, och då främst därför att vinsten är före TBS (The Bad Stuff), och samtidigt återspeglar högre nominella och reala räntor. Hur harmonierar detta med andra realiteter? Statsobligationer ger för närvarande 0,5–5 procent i avkastning över tio år (valutajusterat). Aktiemarknaderna ger en vinstavkastning (inversen av pris över vinst) på mellan fem och sex procent per år. Med andra ord, en bra riskjusterad avkastning i förhållande till manipulerade långa räntor.

Även jämfört med ekonomiska tillväxtfaktorer harmonierar nyckeltalen väl. Värdet på världens aktier ligger nära världens totala BNP, varav 5-6 procent är ägarintäkter. Världens BNP växer med ungefär 5-6 procent per år. Den ekonomiska tillväxten och inflationen i de industrialiserade länderna är låg, men båda är betydligt högre i tillväxtländerna.

Vilka är riskfaktorerna?

Det ser därför ut som att den globala omfördelningen från räntor till aktier kan fortsätta ett tag till. Den stora frågan är i vilken omfattning. Låt oss vara realistiska och inte drömma om ett nytt 1999. En hel del pengar bör dock fortfarande vara på väg in i de globala aktiemarknaderna.

I dagsläget är den största faran en räntehöjning – och då menar jag en realräntehöjning. Men även en global inflationschock driven av till exempel en ensidig råvaruprishöjning är en fara.

Inget av detta ser ut att vara på gång för tillfället. Trots ett globalt råvaruprisfall under de senaste fem åren, finns få tecken på en återhämtning som inte är valutadriven. Tvärtom verkar det flesta råvarumarknader vara välförsedda. Sammantaget gör detta en global ränteuppgång mindre trolig, och därför finns – enligt min bedömning – fortsatt potential för globala företag att värderas upp.

Så vi får hoppas att tillfälliga, kalla hagelstormar så småningom följs av ett mildare sommarklimat.