Till innehåll på sidan
Kvinnor i röda och orangefärgade saris på en plantage i Indien.
Den väntade befolkningsexplosionen gör att vi kommer att behöva producera betydligt mer livsmedel framöver. Den som kan erbjuda produkter och tjänster som förbättrar effektiviteten är väl positionerad för framtiden. Foto: Pixabay.

Bland årets största fusioner och förvärv finns ett antal jordbruksbolag, särskilt inom utsäde och bekämpningsmedel.

Tyska Bayer har lagt bud på amerikanska Monsanto, kineser försöker köpa schweiziska Syngenta, i USA arbetar man för en sammanslagning av kemijättarna Dow Chemical och DuPont.

Livsmedelsproduktionen måste öka

Världens befolkning förväntas öka med 32 procent från dagens nivåer till nästan tio miljarder människor år 2050. Vi vet också att kombinationen av ökade inkomster och urbanisering, som vi ser i Asien, Afrika och Sydamerika idag, ökar efterfrågan på livsmedel. Både i form av högre kaloriintag och en övergång till en större andel animaliskt protein.

Slutsatsen av detta är att den globala livsmedelsproduktionen måste öka med cirka 70 procent från 2007 till 2050 för att kunna livnära världens befolkning, enligt FN:s beräkningar. Det finns kort sagt bara två sätt att öka produktionen: mer jordbruksmark och ökad effektivitet.

Utmaningen är att den globala jordbruksarealen knappast förväntas växa fram till 2050. Det blir troligen en blygsam ökning i tillväxtmarknaderna, främst i Sydamerika och Afrika söder om Sahara. I utvecklade marknader kommer jordbruksmarken att minska i omfång. Därför måste vi producera betydligt mer med i stort sett samma resurser. Det betyder att den som kan erbjuda produkter och tjänster som förbättrar effektiviteten är väl positionerad för framtiden.

Men ur investeringssynvinkel är goda tillväxtutsikter inte tillräckligt. Vi måste också hitta företag som genom starka konkurrensfördelar inte faller offer för obarmhärtiga angrepp från andra spelare. Dessutom måste värderingen vara låg, så att vi får mer än vad vi betalar för.

Intressanta företag inom bekämpningsmedel

Vi har hittat ett antal bra producenter av bekämpningsmedel. Globalt är branschen koncentrerad kring de sex största företagen, som tillsammans kontrollerar cirka tre fjärdedelar av försäljningen. Dessutom kommer den pågående konsolideringsvågen att leda till en än högre marknadsandel för de största bolagen.

Detta innebär att både bönder och distributörer får begränsad förhandlingsstyrka gentemot globala tillverkare som Syngenta och Bayer. Sådan relativ styrka ger större utrymme för prishöjningar och attraktiva marginaler över tid och är naturligtvis positivt för oss som investerare i bolagen.

De stora aktörerna har också ett antal stordriftsfördelar, vilket i sin tur skapar stora hinder för potentiella konkurrenter. Till exempel är produktutveckling tids- och resurskrävande. Ett nytt bekämpningsmedel kan ta upp till tio år att utveckla och kosta så mycket som två miljarder att utveckla och få godkänt.

Det kräver också global erfarenhet och kapacitet att få alla nödvändiga rättsliga tillstånd på plats, och en stor apparat för distribution till ett stort antal bönder och distributörer på olika kontinenter.

Med hänsyn till att de stora företagen har en bred produktportfölj som är anpassad till olika grödor och geografier, förstår vi att potentiella konkurrenter måste ta sig över stora hinder innan de kan utgöra ett allvarligt hot mot de etablerade.

Sådana stordriftsfördelar och hinder har resulterat i mycket god avkastning för marknadsledarna. Rörelsemarginaler på över 20 procent, och en kapitalavkastning långt över genomsnittet för noterade bolag, är inte ovanligt.

Utmaningen med sådana kvalitetsföretag är att de ofta är prissatta därefter. Monsanto, världens ledande utsädesbolag och en stor aktör inom bekämpningsmedel, till exempel, kostar mellan tjugo och femtio gånger vinsten 2005-2015.

Väcker intresse efter prisfall

Anledningen till att vi som värdeinvesterare ändå är intresserade av jordbrukssektorn är den senaste tidens betydande prisfall på viktiga jordbruksprodukter såsom majs och sojabönor. Lägre intäkter har inneburit att bönder har skurit ner på investeringar, vinsterna för leverantörerna bromsat upp och aktiekurserna fallit.

För drygt två år sedan köpte SKAGEN en del av det indiska jordbrukskemiföretaget UPL. Företaget var inte bland de 50 största i Indien och befann sig därmed under radarn för många stora investerare. Dessutom jämfördes de nästan uteslutande med indiska konkurrenter, trots att UPL har en global räckvidd och endast har 20 procent av försäljningen i Indien.

Trots en mycket stark tillväxt, växande marginaler och en attraktiv position som generisk leverantör av bekämpningsmedel till bra priser, var företaget mycket lågt värderat. Med ett P/E-tal under 10x och EV/EBIT på 6x, fanns inga förväntningar om framtida framgångar.

Facit är att två och ett halvt år senare har UPL vuxit snabbare än alla sina konkurrenter och levererar allt högre marginaler.

Vi är fortfarande en stor aktieägare i UPL, och har lagt tid på att bekanta oss med branschen och konkurrenterna. I kölvattnet av den pågående konsolideringen, tror vi att nyvakna investerare kan hitta intressanta investeringsmöjligheter framöver.

Artikeln har tidigare varit publicerad i norska tidningen Kapital.

keyboard_arrow_up

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer bland annat att bero på marknadens utveckling, förvaltarens skicklighet, fondens risk samt förvaltningsavgifter. Avkastningen kan bli negativ till följd av kursnedgångar. Faktablad och informationsbroschyrer (prospekt) för alla SKAGENs fonder finns på varje respektive fonds sida.