Innehållet på den här sidan är marknadsföring
BRIC-länderna faller
De senaste åren har varit tuffa för aktier i tillväxtmarknader. Men med aktieprislappar nere på finanskrisnivåer, talar mycket för att vinnarna om fem år idag återfinns på börserna i tillväxtmarknader.
För 14 år sedan, strax efter den fatala terroristattacken i New York, skrev jag en krönika där budskapet var att Kina skulle få stor betydelse för tillväxten i världsekonomin framöver. En del ekonomiska bedömare nästan hånskrattade åt mig då och sade att Kinas ekonomi skulle få en minimal inverkan. Den var ju inte större än den italienska.
Förväntningarna på en stark tillväxt i den kinesiska ekonomin, och en världsekonomi som hade bottnat ut, var grunden för att starta en ren tillväxtmarknadsfond som jag gjorde 2002 med SKAGEN Kon-Tiki. Aktierna i den här delen av världen hade varit nertryckta ända sedan tillväxtmarknadsbubblan sprack 1994. Då hade aktiepriser i tillväxtmarknadsländer nått spekulationsnivåer, baserat på höga förväntningar på de miljarder människor som levde i den delen av världen. Men värdeskapandet i bolagen var inte mycket att skryta om. Det var dömt att gå fel.
En aggressiv amerikansk centralbankschef efter den 11 september 2001, med räntepistolen full av torrt krut, kickstartade vad som skulle bli ett historiskt rally för tillväxtmarknader. Både för realekonomin och för aktiemarknaderna.
Kina blir världens industriproducent
Den stora kommunistiska ledarhunden Kina befallde jordbrukarna att lägga ner sina hackor och spadar på fälten, för att ta plats vid monteringsbanden i fabriker som skulle producera billiga varor åt hela världen. Samtidigt blev Kina medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), och en integrerad del av det globala ekonomiska systemet.
Det första tecknet på den kommande uppgången såg vi i slutet av 2001 i form av klassiska konjunkturbarometrar som indikerade ökade kopparpriser och torrlastrater till havs. Tidpunkten för att starta en tillväxtmarknadsfond var tydligen perfekt. Men när vi lanserade SKAGEN Kon-Tiki i april 2002 blev vi (indirekt) drabbade av två redovisningsskandaler i USA, Enron och Worldcom. Fonden sjönk med mer än 40 procent på bara några månader!
En aktiv värdebaserad investeringsfilosofi, som köpte det som Kina köpte och höll sig undan det som Kina sålde, gav dock en fantastisk efterföljande uppgång. De som i stället valde högt prissatta amerikanska bolag upplevde ett årtionde utan avkastning. Även om aktiekurserna inte steg, tjänade de stora amerikanska företagen fortfarande mycket pengar. "Problemet" var att företagen var alldeles för högt prissatta i förhållande till vinsten.
Amerikanska bolag har vässats
Under de senaste åren har bilden vänts upp och ner. Investerare i tillväxtmarknader har delvis haft ganska bedrövlig avkastning, medan de som ännu en gång har placerat i amerikanska aktier har stått överst på prispallen. Medan tillväxtmarknaderna har levt för länge på gammal (Kina)lycka, ledde finanskrisen till att USA tog ett hårt tag i kostnadsbesparings- och omstrukturerings-skalpellen. Idag kan flera amerikanska industribolag konkurrera med kineserna om löner och andra kostnader. Vinstmarginalerna är rekordhöga. Det börjar dock även priset på bolagens vinster att vara.
Många år av överinvesteringar har lett till fallande kapitalavkastning i de globala tillväxtmarknaderna. Inte ens svagare växelkurser sedan 2013 har gett resultat. Tiden är mer än mogen för företagen att ta ansvar för sin egen utveckling, och anpassa kapitalanvändningen och kostnadsnivån till den nya verkligheten. Såsom den norska oljeindustrin är på väg att göra.
Besvikelser i BRIC-länderna
En viktig broms på tillväxtmarknaderna nu är det senaste decenniets tillväxtmotor, BRIC-länderna. Brasilien är på fall med råvaru- och korruptionsabstinens. I Ryssland kan Putin fortfarande visa musklerna, även om de inte är ekonomiska. Indien är på väg att komma ut ur demokrati-och byråkratiskåpet. Men hittills har det mest varit stora ord och förväntningar. Målet att ta över Kinas roll som hela världens fabrik, och göra "Made in China" till "Made in India" är ambitiöst, men på sikt inte ouppnåeligt. Kinas övergång från en investerings- och exportbaserad ekonomi till tjänste- och konsumentdriven svider, både lokalt och globalt.
År då de som fortfarande sitter och väntar på bättre tider på tillväxtmarknader dumma? Vi kan inte nog påpeka att det är skillnad på realekonomisk utveckling och den riktning som aktiekurserna tar. Och att aktiekurser svänger mycket mer än den underliggande värdeutvecklingen.
Agnarna sållas från vetet
Likaså att världen är global, utan några naturliga skillnader mellan tillväxtmarknader och utvecklade marknader. Bolagen har hela världen som spelfält. Och just det blir nyckeln framåt. I ett klimat där råvaru- och energipriserna faller blir några länder vinnare och andra förlorare. Men viktigast av allt, i varje sektor blir en eller ett fåtal företag vinnare. Dessa försöker vi hitta, utan att betala så mycket att det blir på bekostnad av kapitalavkastningen.
Med prislappar nere på finanskrisnivåer, vågar vi förutspå att vinnarna om fem år idag återfinns på börserna i tillväxtmarknaderna.
Detta är en översatt och bearbetad version av en artikel som publicerades i den norska tidningen Dagens Naeringsliv den 23 september.