Till innehåll på sidan
Placera i fonder chevron_right
Om oss chevron_right
Nyheter chevron_right
Kontakta oss chevron_right
5 min lästid

Inflationen - hur påverkar den din ekonomi?

Det är ett begrepp som ofta diskuteras i nyheterna – men hur påverkar inflationen din ekonomi?

I de flesta länder är inflation något normalt. Över tid har till exempel penningvärdet i Sverige förändrats kraftigt. Vid förra sekelskiftet var 10 000 kronor värda nästan lika mycket som 550 000 kronor idag. Och med 10 000 kronor 1970 kunde man köpa lika mycket som för cirka 80 000 kronor i dagens penningvärde. Med SCB:s prisomräknare kan du se hur inflationen har påverkat penningvärdet sedan 1917 och framåt.

Hur påverkar inflationen din ekonomi?

Förenklat kan man säga att en hög inflationstakt gör att det blir dyrare att konsumera, värma upp sin bostad och förflytta sig, men att den har en positiv effekt för den som har lån. Ju högre inflation och ju längre löptid, desto mindre blir ditt lån värt.

Ett lågt inflationstryck å andra sidan ökar risken för deflation (se mer nedan), det vill säga att den allmänna prisnivån faller. Det ökar riskerna för att ekonomin går ner på sparlåga, och kan resultera i färre investeringar, högre arbetslöshet och att hushållen minskar sin konsumtion.

Bästa sättet att skydda dig mot inflation

Det sägs att ingen undkommer inflationen, och särskilt den som "sparar i madrassen" påverkas negativt. Med dagens låga inlåningsräntor, urholkas värdet på tillgångarna på ett bankkonto på sikt. Dessutom betalas skatten alltid på den nominella (utan att ta med inflationen i beräkningen) avkastningen. Det innebär att det som kan se ut som en riskfri eller lågriskplacering, är en förlustaffär efter inflation och skatt.

Investeringar är oftast det bästa sättet att skydda sig mot denna negativa effekt. Aktiemarknaden och aktiefonder har historiskt gett högre avkastning i genomsnitt än vad inflationen har 'ätit upp'. (Men kom ihåg att aktiemarknaden också kan innebära risker, läs mer här.)

Även avkastningen på dina investeringar påverkas dock av inflationen. Om du till exempel har en avkastning på 8 procent under ett år och inflationen ligger på 2 procent, så är realräntan (köpkraftsjusterat) 6 procent. Men sammantaget ger det ändå bättre avkastning att investera än att inte göra det. Det kan också vara smart att återinvestera avkastningen, något som kan ge en snöbollseffekt.

Ett annat klassiskt skydd är att köpa guld, andra råvaror eller ädelstenar som kan ge god avkastning vid hög inflation. Även skog och jordbruksmark kan vara attraktiva placeringar, som behåller sitt värde under höginflationsperioder. Räntekonton kunde tidigare skydda mot inflationen – något som dock spelat ut sin roll i dessa lågräntetider.

Varför behövs inflation?

Men varför behövs inflation? Riksbanken och de flesta centralbanker runtom i världen har som uppdrag att se till att pengarna som används i samhället behåller sitt värde. Ett av deras viktigaste mål är att inflationen ska vara låg och stabil – i Sverige är målet att den ska ligga på två procent årligen.

Om vi tar ett steg tillbaka, så har värdet på pengar under lång tid varit knutet till guld och andra värdefulla metaller. Vår tids sedlar till exempel, uppfanns på 1600-talet som ett slags skuldsedel som gick att lösa in mot guld eller andra metaller hos banken. Den 15 augusti 1971 togs den kopplingen helt bort. USA drog sig då ur det så kallade Bretton Woods-samarbetet där världens valutor knöts till dollarn, som i sin tur kunde växlas in mot en viss mängd guld.[1] Sedan dess har alla stora valutor varit pappersbaserade (eller oftare, digitala). Dagens pengar har med andra ord inget eget, inneboende värde.

Att de ändå fungerar som betalmedel bygger till stor del på förtroende för att pengarna kommer att ha ett värde även när det blir dags att använda dem, och för att centralbanken kommer att säkerställa att penningvärdet förblir stabilt.[2] Det är därför inflationsmålet är så viktigt. Inflationsmålet ger en indikation på hur priserna kommer att utvecklas framöver, så att det blir enklare att planera långsiktigt.

Deflation

D-ordet skrämmer de flesta ekonomer. Deflation är motsatsen till inflation, det vill säga att prisnivån faller och att pengarna blir värda mer realt över tid.

Under 1990-talet uppstod visserligen en form av fördelaktig inflation när snabba teknikgenombrott och ökad konkurrens ökade effektiviteten i ekonomin och sänkte prisnivåerna. Men en långvarig deflation har skadliga effekter på ekonomin. Fallande priser kan göra att företag skjuter upp investeringar och privatpersoner sin konsumtion, i tron att priserna kommer att falla ännu mer. Som en följd minskar efterfrågan på varor och tjänster, vilket kan leda till att priserna faller ytterligare. Företagen kommer då att behöva minska sin produktion med följden att arbetslösheten ökar. I det läget behöver ekonomin stimuleras för att få upp inflationen igen.

Under coronakrisen, till exempel, dök energipriserna drastiskt samtidigt som konsumentpriserna ökade mycket måttligt eller till och med föll på grund av nedstängningar och rädsla för smittspridning. Det uppstod då en påtaglig risk för deflation. Detta motverkades dock av att centralbanker världen över gjorde allt som stod till buds för att hålla samhällsekonomin under armarna.

 

[1] Stell, B. The Battle of Bretton Woods: John Maynard Keynes, Harry Dexter White, and the Making of the New World Order, 2013.
[2] Flodén, M. 'Därför är inflationsmålet två procent', Ekonomisk Debatt 6:43, 2015.

keyboard_arrow_up

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer bland annat att bero på marknadens utveckling, förvaltarens skicklighet, fondens risk samt förvaltningsavgifter. Avkastningen kan bli negativ till följd av kursnedgångar. Faktablad och informationsbroschyrer (prospekt) för alla SKAGENs fonder finns på varje respektive fonds sida.