På sistone har globala tillsynsmyndigheter sent börjat rikta in sig på greenwashers. DWS besöktes tidigt en morgon av tysk polis och utreds nu av både europeiska och amerikanska myndigheter. I USA fick BNY Mellon rejäla böter från den amerikanska finansinspektionen (SEC) för att ha tillhandahållit vilseledande information om sina hållbara investeringar. Inte överraskande har myndigheterna siktet inställt på rapportering och ESG-betyg.
Som en del av sin marknadsöversyn, hittade European Securities and Markets Authority (ESMA) i juni i år totalt 59 leverantörer av ESG-betyg inom EU. De fann "brist på täckning av specifika branscher eller enheter, otillräckligt detaljerade data och en brist på transparens kring de metoder som används av bolag verksamma inom ESG-betyg".
De olika metoderna och mätsystemen som används kan ge omfattande resultat och ofta motstridiga rekommendationer. En nyligen genomförd CFA-studie, av de sex största leverantörerna av ESG-betyg för över 400 företag inom 24 branscher, fann en liten korrelation mellan hur varje företag rankades i de olika betygen. Det största sammanträffandet var 50 procent och lägsta 7 procent (se tabell). Som jämförelse hade de tre största kreditvärderingsinstitutien en korrelation mellan 94 och 96 procent för samma företag.
Bilden varierar inom olika sektorer. En studie från 2019[1] visar att de sju största kreditvärderingsinstituten var mest oense om telekom och långsiktiga konsumtionsvaror, och minst om kontorsutrustning och tillverkningsindustrin. I en tidigare artikel betonar portföljförvaltaren Michael Gobitschek att det finns omkring 600 olika system på fastighetsmarknaden som tävlar om uppmärksamheten. Det råder även stor oenighet mellan ESG:s tre pelare. I takt med att klimat och biologisk mångfald blir alltmer datadrivna finns det störst enighet om miljön (46 procent korrelation), jämfört med samhället (33 procent) och bolagsstyrning (16 procent). Finanssektorn har en särskilt låg korrelation med endast 10 procent.
Ett exempel är Credit Suisse, som dömdes av Schweiz brottmålsdomstol i juni för att de misslyckades med att förhindra penningtvätt. Styrningsbetyget för den schweiziska banken varierade markant mellan leverantörerna i början av året, från 15 procent (S&P Global) till 81 procent (Refinitiv), trots en rad uppmärksammade skandaler, bland annat avskedandet av chefer och 7 miljarder dollar i förluster efter att ha lånat ut pengar till misslyckade hedgefonder och finansiärer i leveranskedjan.
Fler frågor än svar
Standardiseringen går uppenbart emot ESG-ratingföretagens kommersiella intressen, men de stora ömsesidiga skillnaderna är ett lika uppenbart problem för investerare. Detta skapar förvirring vid utvärdering av olika fonder, särskilt när transparensen är praktiskt taget obefintlig utan tillgång till den underliggande analysen. Det finns en risk att implementeringen av ESG bland investerare och företag bromsas.
Mer allvarligt är att det kan leda till oavsiktliga fördomar i portföljkonstruktionen, till exempel mot större företag som har större resurser att tillhandahålla ESG-information och som är mer benägna att omfattas av de dominerande leverantörerna. Fonder kan också vara ojämnt fördelade geografiskt med Europabaserade bolag som har högre ESG-betyg än dem i andra delar av världen[2]. Det möjliggör också missbruk av investeringsförvaltare som kan välja de mest gynnsamma betygen för att blåsa upp ESG-poängen i sina portföljer - även känt som greenwashing.
Av dessa skäl följer myndigheterna noga det som ESMA nyligen tillkännagav, "en möjlig bedömning av behovet av att införa rättsliga skyddsåtgärder för ESG-ratingprodukter" i Europa. I USA föreslår SEC närmare övervakning och standardisering av ESG-rapportering inom fondmarknadsföring.
Vi välkomnar den strängare övervakningen, även om den är lite skrämmande. ESG är fortfarande subjektivt och misstankarna om fulspel suddas alltmer ut. Detta har varit i framkant för SKAGEN under en lång period, och vi arbetar ofta med en tredje part för att säkerställa att vi uppfyller dessa förväntningar. Vi tror på öppen kommunikation kring dilemman och avvägningar. Vi försöker inte försköna eller förenkla mycket komplicerade frågor.
I SKAGEN använder vi ratinginstitut på samma sätt som vi använder aktieanalys - som en faktor som vi måste ta hänsyn till bland ett antal kvantitativa och kvalitativa faktorer. I vår senaste ESG-rapport skrev vi om ett aktuellt fall med UPL, där vi hittade faktafel i en av leverantörernas ESG-bedömningar. Misstaget fick dem att i grunden att missbedöma bolaget. På samma sätt kommer investerare som är uppdaterade och beredda att analysera mindre företag att kunna hitta aktier som inte har ett hållbarhetsbetyg, men som ofta gör ett bättre jobb med att hantera ESG-risken än sina större konkurrenter.
Precis som värdering och kassaflödesanalys finns det inga genvägar utöver hårt arbete och att göra sin egen analys. Investerare som är beredda att göra det jobbet, till exempel genom att engagera sig aktivt i bolag och ställa utmanande frågor, kan tippa risk/avkastningsbalansen till sin fördel.
Referenser:
[1] Study on Sustainability-related ratings, data and research, European Commission, juni 2021.
[2] ESG Rating Disagreement and Stock Returns, Swiss Finance Institute Research Paper, augusti 2019.