Till innehåll på sidan

Bland finansiella företag finns bland annat banker, försäkringsbolag och fastigheter. De finansiella bolagen i världsindex (MSCI  AC) utgör ungefär 20 procent, vilket är en nedgång med cirka fem procentenheter från 2007 då sektorn utgjorde en fjärdedel av världsindex.

SKAGEN har ökat andelen finansiella företag
För SKAGEN är bilden den motsatta (se graf nedan). I den globala aktiefonden SKAGEN Global, som mäts mot MSCIs världsindex, utgjorde andelen finansiella företag bara knappt 18 procent vid slutet av maj 2007. Det var en undervikt mot index med ungefär 7 procentenheter. Vid utgången av februari 2015 år var situationen den motsatta. Då utgjorde finansiella företag 28 procent av portföljen, en övervikt med 7 procentenheter. 

Källa: Bloomberg

 

Finansiella bolag har blivit impopulära

En effekt av krisen i finansiella företag har varit att investerare har blivit försiktiga med att köpa aktier i banker och försäkringsbolag. Ser vi till värderingen av finansiella företag, mätt som priset på bokfört eget kapital, P/B, har den kraftigt kommit ner. Från drygt 2 före finanskrisen 2006, till 1,2 vid slutet av 2014. Den lägre prislappen har skapat möjligheter för förvaltare som SKAGEN, som gärna köper aktier i kvalitetsbolag till låga priser, med potential att värderas upp.

Flera banker och försäkringsbolag i både USA och Europa har under åren sedan finanskrisen byggt upp rejäla kapitalbuffertar. Då tiderna förbättrats och en normalisering skett, har många bolag nu en god kapitalisering.

– Ökade regleringar och en stor försiktighet hos många finansiella företags bolagsledningar har gjort att många bolag tagit i för mycket. Det har kort och gott blivit överkapitaliserade. Det är något vi som investerare drar nytta av genom att selektivt investera i banker och försäkringsbolag där utdelningsutrymmet ökar, säger Knut Gezelius huvudförvaltare av SKAGEN Global.

Finansiella företag med god potential

Ett exempel på en bank med krisstämpel som återhämtat sig är amerikanska Citigroup. Det är en av världens största affärsbanker med verksamhet i över 100 länder. Citigroup räddades av den amerikanska staten under finanskrisen. Banken har därefter städats rejält och den amerikanska staten sålde den sista delen av sitt aktieinnehav i december 2010. Bankens kapitalplan fick nyligen grönt ljus i den amerikanska centralbanken Federal Reserves stresstest av amerikanska banker. Det ger Citigoup möjlighet att öka utdelningarna till aktieägarna alternativt öka återköpen av egna aktier. Uppsidan i aktien bedöms vara över 40 procent.

Ett försäkringsbolag som kommit tillbaka starkt är AIG. Bolaget befann sig i finanskrisens epicentrum hösten 2008 och räddades av den amerikanska staten med ett stödpaket på 180 miljarder dollar. En ny ledning har sedan tillsatts som de fyra senaste åren arbetat med att strukturera om bolaget i grunden och styra om strategin från ohämmad tillväxt till ökad lönsamhet. 2012 klev den amerikanska staten av som aktieägare i bolaget. Bolaget prissätts nu som om den låga avkastningen på eget kapital i bolaget kommer att kvarstå under flera år framöver vilket är en uppfattning som inte delas av SKAGEN. Tvärtom har AIG goda möjligheter att successivt höja avkastningen på eget kapital till normaliserade nivåer, vilket bör vara positivt för aktiekursutvecklingen.

Ett exempel på en bank på andra sidan Atlanten är Nordea. Banken är den ledande aktören i Norden med 11,2 miljoner privatkunder och 625 000 företagskunder. Det är den mest diversifierade banken i Norden. Trots god lönsamhet är banken impopulär bland analytikerna. 62 procent av analytikerna som följer banken har antingen sälj- eller behåll-rekommendation på Nordea-aktien. Den svenska staten, som tidigare varit en stor ägare, sålde av sitt sista innehav i banken sommaren 2013. Samtidigt gjorde SKAGEN Global gjorde sin första investering i bolaget. Bankens styrelseordförande Björn Wahlroos uttryckte för en tid sedan att Nordea är överkapitaliserat och att ”banken badar i pengar”. Ett angenämt problem som banken ämnar lösa genom att successivt höja utdelningarna till aktieägarna. Nordea kan ses som en formidabel ”utdelningsmaskin” som på felaktiga grunder alltjämt prissätts som en svajig bankaktie av marknaden.

Slutligen finns en även bank från tillväxtmarknader på tio-i-topplistan. Det är den indiska banken State Bank of India.Det är den största banken i Indien med en marknadsandel på 22 procent med ett nätverk av lokala bankkontor över hela Indien som saknar motstycke. Banken har haft en del interna problem och en svag makroekonomisk utveckling i landet har negativt påverkat banken. När nu den indiska ekonomin tagit fart igen och viktiga strukturella reformer genomförs under den reformsinnade premiärministern Narendra Modi, förväntas detta gynna banken. En renodling av banken, där non-core assets, som exempelvis försäkringsverksamheten, säljs av är också positivt för aktien.

Mindre statlig inblandning positivt för aktiekursen

De fyra bolagen ovan har den gemensamma nämnaren att staten i olika grad varit involverad som ägare. I takt med att världen normaliserats efter finanskrisen har statens grepp om bolagen minskat i Citigroup, AIG och Nordea. Antingen genom ett minskat ägande, eller att staten helt sålt ut. Detta har varit en process som varit gynnsam för bolagen. Det har signalerat att bolagen kan stå på egna ben – och att utrymmet att ge tillbaka aktieägare kapital i form av högre utdelning eller genom återköp av aktier, har ökat.

 

Faktaruta: finanskrisen

Hösten 2008 höll världen andan när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers, USAs då fjärde största investmentbank, gick i konkurs. Det var den största finansiella konkursen världen skådat.  En tsunami av värdeförstörande aktivitet svepte över den finansiella världen i kölvattnet av Lehman-konkursen. När dammet lagt sig var stora delar av det finansiella systemet i västvärlden hotat. En rad räddningsåtgärder sattes in. Staten gick in och tog direkt kontroll i vissa banker och försäkringsbolag (en metod som användes flitigt i USA), kapitalkrav på finansiella företag höjdes, vilket tvingade många finansiella företag att ta in nytt kapital genom nyemissioner. I vissa länder, som Sverige, gick staten in och garanterade olika typer av lån för att kredittillförseln inte skulle strypas helt. En rad andra regleringar infördes också för att göra banker och försäkringsbolag, och i förlängningen hela det finansiella systemet, mer robust.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer bland annat att bero på marknadens utveckling, förvaltarens skicklighet, fondens risk samt förvaltningsavgifter. Avkastningen kan bli negativ till följd av kursnedgångar. Faktablad och informationsbroschyrer (prospekt) för alla SKAGENs fonder finns på varje respektive fonds sida.