Till innehåll på sidan
Kyle Bass, som talar på SKAGENs Nyårskonferens den 9 januari 2015, är känd för att ha fått dramatiskt rätt när han förutspådde subprime-lånebubblan och den europeiska statsskuldskrisen.

Sunt förnuft säger att det är mer eller mindre omöjligt att förutse framtiden. Då och då går dock förutsägelser i uppfyllelse och det finns många fascinerande exempel i Hollywoodfilmer. I 2001: Ett rymdäventyr från 1968, till exempel, är likheten med dagens iPad och filmens Newspad obestridlig. Ett mindre exakt exempel är Tillbaka till framtiden från 1985 som visar hur livet kommer att se ut i oktober 2015 – men flygande bilar och svävande sparkcyklar känns fortfarande udda.

Inte bara förutsägelser

Vem som helst kan gissa och få rätt, men det betyder inte att analysen var särskilt noggrann eller god. Det är som det gamla talesättet – en trasig klocka visar rätt tid två gånger varje dygn. Så den som förutspår att marknaden kommer att falla kommer förmodligen ha rätt förr eller senare.

Enligt författaren Michael Lewis var det bara omkring femton investerare som inte bara förutspådde en nedgång utan faktiskt gick till handling och tjänade pengar genom att gå kort i bolånemarknaden. En av dem var Kyle Bass, en före detta obligationsmäklare på Bear Stearns, som startade hedgefonden Hayman Capital 2006 i Dallas.

När Michael Lewis träffade Kyle Bass i slutet av 2008 hade subprime-lånemarknaden nyligen kollapsat. Kyle Bass var då intresserad av att undersöka hur stater klarade sig i turbulensen. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve hade exempelvis precis sugit upp närmare två biljoner dollar i tvivelaktiga värdepapper. De globala skulderna hade exploderat från 84 till195 biljoner dollar under åren från dot.com-bubblan fram till Lehmankraschen. I vissheten om statliga stöd tedde sig bankerna som förlängningar av sina lokala regeringar, och Bass försökte lista ut hur stora dessa banksystem var – särskilt i förhållande till statsinkomsterna. Irland, till exempel, hade samlat på sig skulder på mer än tjugofem gånger sina årliga skatteintäkter.

Vem har koll?

Kyle Bass visade de siffror han tagit fram för den ledande experten på statsfinansiella sammanbrott, Harvardprofessorn Kenneth Rogoff. Rogoff reagerade med förvåning, vilket fick Kyle Bass att undra om andra var medvetna om situationen. Vem hade egentligen koll?

I det ögonblick investerare skulle upphöra att se på långivningen till västvärlden som riskfri – vilket är standardsynen – skulle de kräva en högre riskpremie för att låna ut pengar. Att köpa försäkringspapper för grekisk statsskuld kostade Kyle Bass 11 punkter vid denna tid. Han fick med andra ord betala 1 100 dollar för att försäkra 1 miljon dollar i lån (utan att behöva låna ut pengar till den grekiska staten). Bass gissade att när Grekland gått i konkurs, vilket han  trodde skulle ske, skulle landet få betala cirka 70 procent av sin skuld. 1 100 dollar som insats skulle därmed ge 700 000 dollar tillbaka.

Möttes med skepsis

Tillbaka till 2008 och Michael Lewis första möte med Kyle Bass. Lewis höll vid tiden på att analysera vad som just hade hänt i USA. Bass koncentrerade sig däremot på vad som skulle hända härnäst. Hans teorier om statsskulden och potentiell världsturbulens gjorde dock Lewis aningen skeptisk, och Bass omnämns till slut knappt i Lewis bok om den amerikanska subprime-krisen, The Big Short. Michael Lewis trodde att Kyle Bass – som hade haft så dramatiskt rätt om bolånekollapsen – kanske inbillade sig själv att han hade en speciell förmåga att förutsäga framtiden.

Det tog ytterligare två och ett halvt år innan Lewis återvänder till Dallas för att intervjua Kyle Bass igen, denna gång för sin bok Boomerang om den globala finanskrisen. Priset på grekiska konkursswappar* hade nu stigit från 11 till 2 300 punkter – det hade visat sig att Kyle Bass faktiskt hade en förmåga att förutsäga framtiden.

SKAGEN Fonder är glada att välkomna Kyle Bass som en av våra huvudtalare vid 2015 års Nyårskonferens. Hans presentation har titeln: Japan vs Argentina: Polar Opposites.

Se också Kyle Bass intervjuas av CNBC, och i BBC:s Hardtalk (från 2011): del 1, del 2.

 

*Credit Default Swaps, derivatinstrument som sätter pris på och försäkrar investerare mot kreditrisker.

 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer bland annat att bero på marknadens utveckling, förvaltarens skicklighet, fondens risk samt förvaltningsavgifter. Avkastningen kan bli negativ till följd av kursnedgångar. Faktablad och informationsbroschyrer (prospekt) för alla SKAGENs fonder finns på varje respektive fonds sida.