I sin nya bok Clash of the Empires: Currencies and Power in a Multipolar World målar Louis-Vincent Gave upp det paradigmskifte vi befinner oss i. Han menar att vi har gått från globalisering till en värld splittrad i de tre ekonomiska zonerna Kina, USA och Europa. Var och en drivs av starka ambitioner, har varsin egen reservvaluta, penningpolitik och egna leveranskedjor.
Det nya Mittens rike
Efter att ha varit motorn i världsekonomin under 40 år, har Kina sedan 2012 gått in för att återerövra Kinas position som Mittens rike – att bli världens främsta ekonomi med världens mest avancerade teknologi.
I boken pekar Gave ut mångmiljardprogram som Made in China 2025 och One Belt, One Road-programmet med motorvägar, tåg- och sjöfartsförbindelser från Kina till Europa som byggstenar i det nya kinesiska imperiet. Kolonialiseringen av länder i primärt Afrika, ska säkerställa Kinas behov av råvaror. Maktambitionerna tar sig även uttryck i Hongkong, där fastlands-Kina kopplar greppet, och i övervakningen av de egna medborgarna med sociala poängsystem och ansiktsigenkänning.
Att USA ser Kinas framfart som djupt oroväckande och vill hålla den österländska supermaktens inflytande i schack är knappast en överraskning. Kinas president Xi Jinping har svarat med anti-amerikansk retorik, ökad protektionism mot utländska företag och militära aggressioner i Sydkinesiska sjön och runt om i Asien.
Om detta bara var ett handelskrig, skulle den amerikanska regeringen då säga åt halvledarproducenter att sluta sälja till Huawei? Självklart inte. Då skulle de vilja sälja mer saker till kineserna.
Ett nytt kallt krig
Och eftersom båda länderna har som mål att dominera världen ekonomiskt, finns begränsat utrymme för kompromisser. 30 år efter Kalla kriget ser det vi kallar handelskrig ut att vara början på en långdragen brytning, där både USA och Kina ser att deras framgång kommer att bero på ledarskap inom teknik.
Med spjutspetsteknologi kan ett land bland annat kontrollera infrastruktur och livsuppehållande funktioner såsom sjukvård, el- och vattenförsörjning. För att inte tala om cybervärlden, 5G-telefoni, artificiell intelligens, nanoteknik, biomedicin.
Kina investerar redan stora summor i att bygga upp inhemska techbolag och utveckla en halvledarindustri. Samtidigt uppmuntras amerikanska teknologiföretag att dra sig tillbaka från Kina. Donald Trumps utspel på Twitter att han ”härmed beordrar” amerikanska bolag att hitta alternativ till Kina var bara början. Inte minst det kinesiska telekombolaget Huawei har pressats av en kampanj från Vita Huset som beskyller företaget att möjliggöra spionage.
– Om detta bara var ett handelskrig, skulle den amerikanska regeringen då säga åt halvledarproducenter att sluta sälja till Huawei? Självklart inte. Då skulle de vilja sälja mer saker till kineserna, sa Louis-Vincent Gave nyligen i en intervju med The Market.
Så hur ska man investera i denna nya splittrade värld där brytningen mellan Kina och USA kastar sin skugga över finansmarknaderna?
I en analys nyligen pekar Gave bland annat ut att det kan vara läge att gå mot strömmen. Han rekommenderar renminbi och ryska obligationer, men råder investerare att vara underviktade i till exempel amerikanska techaktier.
– Det verkar galet att fortsätta köpa högt värderade techbolag. Det är som att handla fastigheter i Alsace i juli 1914.
Louis-Vincent Gave kommer att hålla presentationen From ChinAmerica to Clash of Empires – what the shift in the US-China relationship means for portfolios på SKAGEN Fonders Nyårskonferens i januari 2020.