Hur tajmar man börsen?
Visst, det går att tajma marknaden. Att lyckas köpa aktier eller fonder just den bästa dagen under en nedgång. Att komma över fondandelar till ett kraftigt rabatterat pris. Det kan lyckas, och det är förstås frestande att försöka. Om du träffar botten vid rätt tillfälle skulle vi kalla det tur. Och om du lyckas göra det gång på gång, varje gång börsen faller, då skulle vi kalla det mycket tur.
Men vad händer om du försöker tajma marknaden och det inte lyckas? Då riskerar du att stå kvar på perrongen den dag tåget går, i väntan på att kurserna ska falla igen. Eller så köper du när allt ser som mest lovande ut, när alla indikatorer pekar uppåt, bara för att upptäcka att förutsättningarna förändras dramatiskt redan nästa dag på grund av något oväntat. Som finanskrisen. En global pandemi. Eller skenande inflation som leder till lågkonjunktur.
Tajming av aktiemarknaden – tre möjliga utfall
Vi har gjort några beräkningar för att se vilka resultat ni hade haft i dag, beroende på vilken investeringsstrategi ni valt. Oavsett om ni haft tur eller otur med tajmingen.
Vi spolar tillbaka tiden till 1997. Det är en varm augustidag och solen skiner. Den senaste gemensamma semestern har bjudit på vila och eftertanke för de tre vännerna Frida, Per och Jenny. Väl tillbaka i vardagen är de alla redo för en nystart, även när det gäller privatekonomin. Nu ska det sparas.
Alla tre bestämmer sig för att spara 1 000 kronor varje månad. De har en lång tidshorisont och är överens om att det är smart att välja aktiemarknaden för sparandet. Alla bestämmer sig för att investera i den helt nya globala aktiefonden SKAGEN Global – som har sin allra första dag på börsen idag, sjunde augusti.
Men Frida och Per vill inte investera på börsen nu. De vill vänta och hitta den perfekta tidpunkten att investera. Därför väljer båda två att sätta in månadsbeloppet på ett högräntekonto hos banken och flytta över sparandet till fonden vid den mest gynnsamma tidpunkten. De börjar prenumerera på finansiella tidskrifter och tidningar, kollar text-tv varje eftermiddag (riktigt retro nu, jag vet) - och kommer senare att följa ett antal hemsidor, bloggar och sociala medieprofiler. Det finns trots allt en hel del experter som gärna delar med sig av sina rekommendationer om när man ska köpa aktier och fonder.
Så, hur går det för dem?
Fridas dåliga tajming
Frida är inte särskilt glad över tajmingen, för att uttrycka det milt. Med åren visar det sig att hon konsekvent slår till vid sämsta möjliga tidpunkt: Det börjar med att hon köper fonder på högsta nivå innan dotcombubblan spricker, och hon har lika otur senare när finanskrisen, eurokrisen, nedgången 2015–2016, coronapandemin och när Ukraina-invasionen inträffar.
Men en sak ska Frida ha: Hon håller fast vid sin långsiktiga investeringsstrategi och säljer aldrig. Hon kommer inte att spendera pengarna på många år och det är klokt. Genom åren har hon sparat ihop totalt 335 000 kronor på sina månads insättningar. Om hon hade satt in dem på banken under hela perioden hade värdet idag varit 396 000 kronor. Genom att följa sin investeringsstrategi sitter hon nu kvar med 1 273 000 kronor. Inte illa, med tanke på Fridas genomgående fruktansvärt dåliga tajming.
Pers perfekta tajming
Per är däremot tydligen född i ett helt annat stjärntecken, om man tror på sådant. Han befinner sig i den andra änden av lyckoskalan. Hans investeringsstrategi var i princip identisk med Fridas. Men där hon missade som mest, träffade han rätt varenda gång. Varje gång aktiemarknaderna nådde botten och var på sin absolut lägsta nivå så flyttade han sitt sparande från banken till aktiefonden. Resultatet är imponerande. Med Pers perfekta tajming har besparingarna på 335 000 kronor vuxit till totalt 2 287 000 kronor.
Jennys regelbundna sparande
Jenny kunde inte bry sig mindre om finanstidningar och gurus, och hur börserna fluktuerade från dag till dag. Ska räntorna gå upp eller ner? Och hur är det med oljepriset? "Inte en aning", sa hon. Inte så att hon var likgiltig för vad som hände runt henne, hon var bekymrad över både samhällsutvecklingen och händelserna i världen runt oss. Men hon hade absolut inget intresse av att uppmärksamma det från dag till dag för att hitta den perfekta tiden att investera i aktier och fonder.
Vad gjorde hon? Hon upprättade ett månadssparande i SKAGEN Global för regelbundet sparande i värdepappersfonder. Sedan de första pengarna sattes in den 7 augusti 1997 har en ny tusenlapp satts in varje månad – totalt 336 gånger. Idag är Jennys regelbundna sparande i fondandelar värda 2 235 000 kronor.
Hur man 'tajmar' marknaden
Så ja, du kan få bättre avkastning genom att tajma dina investeringar. I vårt exempel, där Per slog till på bästa pris-dagen varenda gång, fick han en totalavkastning på 52 000 kronor mer än vad Jenny uppnådde med sitt sparavtal. Det är verkligen pengar också. Men innan du springer iväg och tänker att du ska kopiera Pers bedrifter, tänk lite på vad resultatet blev för Frida. Vid maximal otur hamnade hon på hela 962 000 kronor mindre än Jenny. Trots att hon ägnat otaliga timmar under 28 år åt att försöka hitta den bästa tiden att köpa fonder har hon kvar ett resultat som är mer än 960 000 kronor sämre än sparaffären från början.
Lyckligtvis är det få som har sådan otur som Frida. Men det är också väldigt få som har sådan tur som Per. Jenny däremot är i gott sällskap. För att uttrycka det på inte så bra engelska: "Time IN the market" slår vanligtvis "Timing OF the market" i slutändan. Det bästa av allt är att en sparaffär i fonder är enkel och tillgänglig för alla.
Blev du inspirerad att göra som Jenny? Här kan du starta ett månadssparande.
I räkneexemplet används fonden SKAGEN Global som utgångspunkt för sparande på aktiemarknaden, med en första insättning på 1 000 kronor den 7 augusti 1997, och med ett månatligt sparavtal på 1 000 kronor per sista datum i månaden fr.o.m. 31 augusti 1997 och till och med juni 2025. Fondens jämförelseindex är MSCI AC, före 1 januari 2010 var det MSCI World Index. För beräkning av ränta på bankkonton har vi använt nuvarande tremånaders STIBOR, som är en bild av vad ett typiskt högränteerbjudande i de största bankerna skulle kunna vara. Genomsnittlig årlig avkastning under perioden: SKAGEN Global 13,71 procent, jämförelseindex 8,02 procent och tremånaders STIBOR (bank) 1,89 procent.
Ingen hänsyn har tagits till inflation eller skatt som kan komma att betalas av produkten och/eller kunden. Den skattemässiga påverkan beror på den enskilda kundens individuella situation och kan förändras.