Till innehåll på sidan
5 min lästid

Lönar sig aktiv förvaltning?

27. maj 2015

I exempelvis både Sverige och Norge finns fall där fondsparare anser att de har betalat för något som inte levererats. Detta är något som även uppmärksammats i den internationella finanspressen

Fondspararna menar att de betalat för aktiv förvaltning, där en fondförvaltare har som mål att överträffa ett jämförelseindex över tid. Istället har de fått fondinnehav som i stort sätt är uppbyggda som index och därmed per definition inte går att överträffa index. Eftersom aktiv förvaltning är dyrare än indexförvaltning menar de att de blivit överdebiterade.

Hög active share om fonden är aktiv
Aktiv förvaltning betyder inte att förvaltaren köper och säljer innehav ofta – utan det betyder istället att förvaltaren gjort egna analyser till skillnad från den passiva indexförvaltaren som bygger upp sin fond efter en given mall (att fondportföljen ska efterlikna börsindexet).

Så, hur ska en fondsparare få reda på om förvaltningen är aktiv med målet att överträffa index över tid? Ett sätt att mäta hur aktiv en aktiefond är att se hur hög active share en fond har. Active share är ett mått som visar hur stor överlappningen är mellan en fonds innehav och det jämförelseindex det följer. Om en fond är investerad i bolag precis på samma sätt som dess index är active share 0. Om inga innehav i en fond överensstämmer med index är active share 100. En fond med låg active share kommer i realiteten att investera rätt likt marknaden i allmänhet. Därmed är det sannolikt nästan omöjligt att slå marknaden på sikt.

Riktigt aktiv förvaltning kan löna sig
Frågan många ställer sig är om det är värt att investera i aktiva aktiefonder eller om man bör hålla sig till de billigare indexfonderna. Trots att debatten om aktiva och passiva aktiefonder pågått länge är den ganska onyanserad. Man jämför ofta aktiv och passiv förvaltning rakt av

Enligt studier av fondanalysföretaget Morningstar, så spelar det roll hur aktiv förvaltningen mätt som active share är. Ju högre active share desto högre avkastning. För fonder med en active share på över 90 procent har exempelvis överavkastningen för globala aktiefonder varit över 1 procentenhet i förhållande till jämförelseindex efter avgifter för den undersökta perioden.

Så aktiv är SKAGEN
SKAGENs aktiefonder marknadsförs som aktiva aktiefonder. De har alla en active share på över 90 procent (ej taget i beaktande av SKAGEN Focus som lanserades 26 maj). Högst active share har SKAGEN Kon-Tiki på 96 och lägst SKAGEN m2 på 91 procent. Mellan dessa ligger SKAGEN Global och SKAGEN Vekst både på 94 procent (alla siffror avser april 2015).

Över tid har den aktiva förvaltningen betalat sig väl för SKAGENs kunder. Tre av fyra aktiefonder har sedan de startade överträffat sina jämförelseindex med god marginal (se diagram 1 nedan). Överavkastningen i de tre fonderna i förhållande till deras jämförelseindex ligger på mellan 4 och 11 procentenheter efter att alla fondavgifter dragits bort. Fonderna har dock inte överträffat sina jämförelseindex under varje år.

Aktiv förvaltning innebär att fonden inte kommer prestera som indexet – tidvis innebär det att fonden kan prestera både sämre och bättre än index. Aktiv förvaltning har generellt haft det motigt under senare år – både för SKAGEN och andra. I exempelvis USA lyckades bara cirka 10 procent av de aktiva förvaltarna slå index under 2014 enligt Denys Glushkov på Wharton Research Data Service – den lägsta siffran sedan databasen startade 1989. En orsak till att det varit extra svårt för aktiva förvaltare är att spridningen i avkastning varit så liten. Många aktier har gått upp, och svängningarna har varit låga, vilket missgynnat aktiva förvaltare.

Stora bolag har blivit dyrare
I den lågräntemiljö som råder har alltfler investerare sökt sig till aktiemarknaden. De har primärt investerat i de allra mest populära bolagen, de som utgör störst vikt i index. Många har investerat i olika typer av index- och ETF-fonder som blivit väldigt efterfrågade de senaste åren. Det har gjort att redan populära, mycket stora bolag gynnats. Detta är något som missgynnat aktiva förvaltare som SKAGEN vars investeringsfilosofi går ut på att investera i undervärderade, underanalyserade och impopulära bolag med potential att värderas upp.

I SKAGEN Fonders Årsrapport för 2014 konstaterade investeringsdirektör Ole Søberg att; ”Lagen om den finansiella tyngdkraften kan åsidosättas för en tid, men i det långa loppet kan den inte förnekas. En investering med högre avkastning och solitt värdeskapande kommer med ränta på ränta-effekt att så småningom att överträffa en investering med lägre avkastning".

Det finns tecken på att vändning håller på att ske nu. Ett sådant är att den högt uppskruvade amerikanska aktiemarknaden i år utvecklats svagare än ett flertal andra regioner i världen. Det inger visst hopp för en aktiv förvaltare som SKAGEN.

 

Faktaruta: Smygindexförvaltare

Många menar att aktiefonder med en active share på under 60 procent
inte är att betrakta som aktiva. Om dessa fonder ändå utger sig för att 
vara aktiva kallas de ofta for closet index funds eller
”smygindexfonder” på svenska. 
Smygindexförvaltning är ett vanligt förekommande i många länder.

I studien ”Indexing and Active Management International Evidence” går några forskare igenom hur situationen ser ut i ett antal länder. Studien visar att smygindexförvaltning är mest förekommande i Sverige, där 56 av procent av fonderna anses vara smygindexfonder. I andra änden av spektrumet finner man USA där andelen smygindexfonder endast är 15 procent. Däremellan finns många europeiska länder med andelen smygindexförvaltare på omkring 30 procent eller mer.

 

  

keyboard_arrow_up

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning kommer bland annat att bero på marknadens utveckling, förvaltarens skicklighet, fondens risk samt förvaltningsavgifter. Avkastningen kan bli negativ till följd av kursnedgångar. Faktablad och informationsbroschyrer (prospekt) för alla SKAGENs fonder finns på varje respektive fonds sida.